La mujer escribe y eso es lo que importa










18 de mayo de 2013

Solja Krapu, 3 poemas 3


Fotografía de Egor Shapovalov



MUCHO

Una buena cantidad de cosas uno ha pasado
visto y vivido
y experimentado
Andado a lo largo de algún que otro empedrado lluvioso
mordido una que otra uña
perdido uno que otro transporte y alcanzado otros

Algunas tristes realidades uno ha experimentado
y recién entendido
cómo la una tiene que ver con la otra
y uno ha sobrevivido desilusiones
y mantenido el buen humor
y cuando los filtros de café se acababan
entonces se han usado servilletas
Raspar el hielo del parabrisas
tantas mañanas heladas
Y se ha aguantado uno
Y se ha rebelado
no
con la frecuencia
suficiente

Vivido y visto
y mucho se ha visto
pasar de largo
muchas posibilidades
dejadas de lado
y aprovechado otras
tan pocas veces

Muchos canastos habidos de ropa sucia
cargas llevadas
kilómetros recorridos recogiendo cosas
Mucho ha sido importante
y grandioso
y mucho se ha convertido en pequeñeces
cuando
se hace la cuenta final

Hemos comido hamburguesas
y cómo
quema la lengua los labios la garganta el paladar
un omelette delgado
en un restaurante hindú en una gran ciudad
se aprende
Y que hay diferencia entre el rábano picante y el jengibre
hemos experimentado
y cómo las estaciones se suceden
más y más rápido y se neutralizan las unas a las otras
hemos visto
y el ruedo de los pantalones vuelve a ser ancho de nuevo
por no sé cuántas veces ya en orden

Acumular cosas
hemos hecho
y si no nos hemos mudado con frecuencia
casi todo permanece y comienza a echar raíces
Uno recuerda erróneamente mucho
y de buena gana
uno recuerda en forma selectiva y
subjetiva
y se tiene casi siempre una gran comprensión por aquello
que uno mismo ha provocado
Sí, es suficiente con lo pasado
Y cuando personas adultas dicen
que son nacidas —ochenta y uno—
entonces uno piensa que ya se ha vivido
Un Buen Rato

Y morir igual no se quiere
no todavía
no por un buen rato
porque sería tan triste de todas maneras
y nunca se sabe
no se sabe
nunca
se sabe
Puede haber todavía cosas olvidadas
en los bolsillos de las chaquetas arrumbadas:
un chicle
una moneda de cincuenta centavos
la llave desaparecida del candado de la bicicleta


MYCKET


En hel del nog har man varit med om
sett och levt
och upplevt
Man har gått längs en och annan regnig stenläggning
bitit på en och annan nagel
missat ett och annat färdmedel och hunnit med vissa
Några trista verkligheter har man upplevt
och först efteråt fattat
hur det ena handlat om det andra
och besvikelser har man överlevt
och humöret har man hållit uppe
och när det har varit slut på kaffefilter
då har man tagit hushållspapper
Skrapat vindrutan
många isiga mornar
Och bitit ihop har man gjort
Och bitit ifrån
inte
tillräckligt
ofta
Levt och sett
och mycket har man sett
gå förbi
många möjligheter har man
låtit bli att ta
och tagit har man en del chanser
sällan
Många korgar med tvätt har det blivit
och burit har man
kilometervis har man hämtat saker
Mycket har varit stort
och storslaget
och mycket har blivit futtigt
när man
summerat allting efteråt

Hamburgare har man ätit
och hur en tunn omelett
bränner tungan läpparna svalget gomseglet
på en indisk restaurang i en stor stad
det vet man
Och att det är skillnad på pepparrot och ingefära
har man fått erfara
Och hur årstiderna växlar
snabbare och snabbare och tar ut varandra
har man sett
och byxbenen som blivit utsvängda igen
för vilken gång i ordningen
Samlat på sig saker
har man gjort
och har man inte flyttat tillräckligt ofta
ligger det mesta kvar och har börjat slå rot
Man missminner sig mycket
och gärna
man minns selektivt och
subjektivt
och har oftast stor förståelse för det
som man själv har ställt till med
Ja, nog har man varit med om
Och när vuxna människor säger
att de är födda –åttiett-
då tycker man att man varit med
Ett Bra Tag
Och dö vill man ändå inte
Inte än
Inte än på länge
för det skulle ju vara så tråkigt ändå
och det vet man ju aldrig
det vet man inte
aldrig
vet man inte
Det kan fortfarande finnas kvar saker
i fickorna på dom undanhängda jackorna:
ett tuggummi
en femtioöring
en saknad cykelnyckel



Fotografía de Egor Shapovalov



TALES PERSONAS

No abundan tales personas
con las que se podría tener ese
contacto directo
donde sólo una mirada
es un cable de acero puesto a temblar

Quizás no hubo ninguno de ésos
en tu clase en la escuela elemental
nadie que estuviera parado
observando a la gente un viernes a la noche
en el Dragón Azul
Ninguna de esas personas en el radio que abarca la mirada

Esas personas están dispersas al azar
a lo largo del tiempo
y a lo ancho del mundo
Quizás alguien tenía como
el proyecto de su vida el buscarte
aunque demasiado temprano
o demasiado tarde
y en un lugar completamente alejado
contando desde tus pies

Y tú estás ahí sentado
en una silla pintada de amarillo
en una casa de campo solitaria al borde de una tala
Quizás existan siete u ocho
personas apropiadas para ti que
exactamente ahora suben y bajan en una escalera
en un pasillo cargado de ecos
con una taza de café vacía
y que no pueden hacerse a la idea
de pedir prestado un poco de pan rallado
a ninguna otra persona
más que a ti

Y él, ése allí que vive en pareja tan feliz
él quizás eligió así
como se elige entre distintos tipos de polvo para lavar la ropa.



Sådana människor



Det kryllar inte av sådana människor
som man skulle kunna ha den där
direktkontakten med
där bara ett ögonkast
är en stålvajer i darrning
Det kanske inte gick nån sån
i din klass i grundskolan
eller stod och spanade en fredagskväll
på Blå Dragonen
Inte en sån människa så långt ögat når
Sådana människor är slumpspridda
i längden i tid
och på tvären i världen
Kanske någon hade det som
sitt livs projekt att söka efter dig
fast för tidigt
eller för sent
och på en alldeles för avsides plats
från dina fötter räknat
Och du sitter där
på en gulmålad stol
i ett ensligt hemman i kanten av ett kalhygge
Det kanske finns en sju åtta stycken
för dig lämpade människor som
just nu springer upp och ned i ekande trappuppgångar 
med var sin tomma kaffekopp
och inte skulle kunna tänka sig
att låna veteströ
av någon annan
än dig
Och han, den där som är så lyckligt parbildad,
han kanske valde så där
som man väljer mellan olika tvättmedelsorter




Fotografía de Egor Shapovalov



SI TE LLEVO CONMIGO DE VIAJE



Si te llevo conmigo de viaje
si cuento una historia
son otras las reglas en vigencia
Ninguna meta sobreentendida
ningún terreno delimitado
ningún orden lógico de sucesión
entonces-
estamos de acuerdo:
desabrocha el cinturón del pensamiento
sobre todo en el despegue y el aterrizaje
si yo cuento una historia
no hay ninguna gramática a la cual amarrar las palabras
ninguna ordenanza cronológica
ninguna adecuación
u horario
entonces-
estamos de acuerdo:
puedes bajar la ventanilla
Y asómate con gusto hacia afuera

Om jag tar med dig på en resa

Om jag tar med dig på en resa
om jag berättar en historia
är det andra regler som gäller
Inte självklart mål
inte rakt utstakat spår
inte logisk ordningsföljd
så-
är vi överens:
lossa bältet från tanken
särskilt vid start och landning
om jag berättar en historia
finns ingen grammatik att binda orden vid
inget kronologiskt regelverk
ändamålsenlighet
eller tidtabell
så-
är vi överens:
du får dra ned rutan
Och luta dig gärna ut genom fönstret



Solja Krapu (Finlandia, 1960) 
Vive en Suecia
de Jag behöver busschauffören. Dikter/
Yo necesito al conductor del autobús. Poemas,  
Ord & Visor, Estocolmo, 2002 - su WEB
Traducción de Lilian Fernández Hall
Precursora de la Poesía Slam 
POESÍA PENSADA PARA LEER EN VOZ ALTA
para leer más en POETAS SIGLO XXI
Extraído de LETRALIA



5 comentarios:

bixen dijo...

Me comporto como autobusero.
No tengo ni idea de sueco ni de finés, pero me parece lógico y releyendo todo, más.
'Cykelnyckel' (bicicleta, creo): ¡Qué palabra más bonita y con cuánto significado!

bixen dijo...

Título de la foto: SIVERÍA

Arnaudeguerau dijo...

me encantó emmaG
sabés si el original es sueco o finés

muchas gracias
Arn

Miriam Tessore dijo...

Los poemas están escritos en sueco (sabía que esa pregunta me la iban a hacer) :)

Abrazo Arnau!

Miriam Tessore dijo...

Bixen!!!
escucheme Autobusero, usted no piensa ni siquiera decir "Hola"?
Aparece y desaparece, así, como por arte de magia ;)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...